Välkommen till Barncancerfondens blogg!

Här får du möta människor som delar med sig av sina erfarenheter om barncancer och verksamheten ur olika perspektiv.

Inlägg inom kategorin "Allmänt"

FEBRUARI

17

Rebecka Winell

Rebecka Winell

Grattis Barncancerfonden 35 år!

”Ja må du leva…” Den födelsedagssången passar Barncancerfonden på flera sätt nu när vi fyllt 35 år den 1 januari. Vi finns till för att utrota barncancer och se till att ALLA våra cancerdrabbade barn överlever sin sjukdom. Och då ska det inte vara den medicinska benämningen att alla överlever 5 år, våra barn ska leva mycket, mycket längre än så. De ska även ha samma livskvalitet som övriga barn, så komplikationer från sina behandlingar ska vi även lösa. Vi vill inte finnas i 100 år som den svenska födelsedagssångtexten säger, så den biten passar oss inte. Men våra barn…

>> Läs mer

FEBRUARI

15

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Internationella barncancerdagen

Jag tänkte avrunda mitt gästbloggande här hos Barncancerfonden idag, passande nog. Idag är det internationella barncancerdagen. Idag mer än någonsin vill vi göra folk uppmärksamma på hur många familjer det finns runt om i världen som just nu i denna stund sitter med sitt svårt sjuka barn intill sig och ber till gudarna att just deras barn ska sitta på en av de fyra av fem stolarna som innebär ett levande barn i slutändan. Varje år insjuknar över 300 barn, bara i Sverige, i någon form av barncancer. Det är ungefär ett barn om dagen. Och sanningen är hård och…

>> Läs mer

FEBRUARI

01

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Att se och förstå syskon i en svår situation

Det här är en hyllning till mina barn. Till mina stora barn. Ruts systrar. För man får aldrig, ALDRIG, glömma hur utsatta och drabbade syskonen blir när ett barn blir allvarligt sjukt. Syskon hamnar i kläm. Det går inte att komma ifrån. Syskon skyfflas iväg på kort varsel till mormor och morfar, till farmor och faster, för barnvakteri när det sjuka barnet akut behöver mammas och pappas fulla uppmärksamhet. Syskon får finna sig i att stå åt sidan och kompromissa när det sjuka barnet får som det vill. Syskon får acceptera att ibland vara helt osynliga när människor i omgivningen BARA…

>> Läs mer

JANUARI

26

Helena Gillberg

Helena Gillberg

I en sal på lasarettet

Jag tänker på den sången ibland. I en sal på lasarettet ligger en liten sjuk flicka och längtar hem till mor och far. Vad fruktansvärt det måste ha varit att vara ett sjukt barn på den tiden då föräldrarna bara fick vara med sitt barn under besökstid. Tänk att lämna kvar sitt älskade barn i en sal bland massa sängar med andra ensamma, sjuka barn, och åka hem. Tänk att vara det där barnet som är sjukt och inte vet vad som händer. Tänk att se mamma och pappa lämna salen och gå, och de enda som finns kvar för…

>> Läs mer

JANUARI

17

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Disneyglädje och behandlingsvånda

På onsdag är det dags för Rut att få behandling på sjukhuset igen. Hon ska sövas och få cytostatika, Metotrexate, injicerat i ryggmärgsvätskan. Det är ett snabbt ingrepp, som bara kräver sövning på barn därför att de måste ligga alldeles stilla under själva ingreppet. Och för att de måste ligga med huvudet i nedåtlut i minst 30 minuter efteråt. Då är det bra om de sover. Inför sövningen måste hon vara fastande och nålen måste sättas i porten. Läs mer om venport eller port-a-cath här. När Rut har vaknat till efter narkosen och börjat äta och dricka lite får vi åka…

>> Läs mer

JANUARI

10

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Benmärgsprov och behandlingsprotokoll

Nu hoppar vi tillbaka i tiden igen. Vi är i slutet av april 2015, ungefär en månad efter diagnos. Rut hade vid den tidpunkten gått igenom en 29 dagar lång induktionsfas, som inneburit medicinering med stark cytostatika och kortison. När man har akut lymfatisk leukemi behandlas man utifrån ett protokoll som är lika för de flesta de 29 första dagarna. Dag 15 och 29 är milstenar, eftersom man då tar benmärgsprov för att få reda på hur behandlingen har fungerat på barnet. Under de första 29 dagarna är det meningen att de allra, allra flesta cancerceller i benmärgen ska utplånas. Och ändå…

>> Läs mer

DECEMBER

23

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Det är kvällen innan julafton…

…och barnens ögon tindrar av förväntan. Knäcksmeten kokar på spisen och det doftar underbart av äkta gran i hela huset sedan vi tog in den i förmiddags. En stor och präktig gran är det. Rut valde den tillsammans med sin pappa igår. Vi är hemma från sjukhuset efter förra helgens febersläng. Det var ett vanligt förkylningsvirus som bråkade med oss den här gången. Nu rinner näsan hela tiden och Rut är alldeles röd under den, efter allt torkande. Men hon är feberfri. Det är kvällen innan julafton och vi är hemma. Vi tar en dag i taget. På sjukhuset förbereder…

>> Läs mer

DECEMBER

22

Rebecka Winell

Rebecka Winell

Om glädjen på Barncancerfonden och förhoppningar inför 2017

God Jul till er läsare och välkomna till mitt första blogginlägg (någonsin!) 2016 har varit ett fantastiskt år för vår insamling på Barncancerfonden som bidrar till att öka överlevnaden för våra drabbade barn.

DECEMBER

21

Kristina Runyeon-Odeberg

Kristina Runyeon-Odeberg

Årets julklapp: livet fortsätter

Då och då önskar jag att jag kunde vrida tillbaka tiden till livet som det var den 2 december 2012. Då fanns det fortfarande en liten chans att yngste sonen hade migrän. Nu blev det ju så att livet tog en helt annan vändning. Och visst har det hänt en del bra saker på vägen, men det har varit, och är fortfarande, en tuff resa. Varje gång det är dags för magnetröntgen (MR) går vi in i skymningslandet Tänk Om. Jag vill inte själv vara vara en del av livet där, och jag vill inte ha sällskap där heller. Ändå kvarstår faktum…

>> Läs mer

DECEMBER

17

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Rapport från verkligheten

Jag hade tänkt fortsätta min berättelse om hur det var då, strax efter insjuknandet, i dagens inlägg. Men så ändrade jag mig och tänkte att jag faktiskt kan ge en liten rapport från verkligheten just nu istället, den här gången. Hoppas att ni hänger med i svängarna. Vi har kommit så långt nu. Av två och ett halvt år har vi klarat av hela ett år och åtta och en halv månad. I april 2015 trodde jag faktiskt på riktigt att tiden hade stannat och att vi aldrig skulle komma längre än så. Två och ett halvt år är så…

>> Läs mer

DECEMBER

10

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Att leva med biverkningar och ett pressat immunförsvar

Vi blev förflyttade från Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg till Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås på skärtorsdagen. Då var behandlingarna med cytostatika och kortison i full gång. Rut hade fått en central venkateter (CVK) inopererad i bröstet och en sondslang nedstucken via näsan till magen. I full gång var också biverkningarna av medicinerna. Det vi märkte av tydligast till en början var kortisonet. Det gjorde vår vanligtvis glada lilla tjej allvarsam och nedstämd. I takt med att cytostatikan pressade ner antalet vita blodkroppar i hennes lilla kropp försvann hennes immunförsvar sakta men säkert. Det gjorde henne extremt mottaglig för bakterier…

>> Läs mer

NOVEMBER

30

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Rutan och livet- en gästblogg

Jag heter Helena Gillberg och jag kommer att finnas här på Barncancerfondens blogg under en period framöver, som gästbloggare. Jag är tacksam och hedrad över att ha blivit tillfrågad, och jag hoppas att det jag skriver kan vara till glädje för andra. För mig har skrivandet varit till stor hjälp under hela min dotters sjukdomstid. Det har fungerat som en form av terapi, samtidigt som det har varit ett sätt att få ut samma information till många samtidigt, när alla omkring en undrar och oroas. Min Rut var inte mer än ett år och tre månader gammal när hon blev sjuk…

>> Läs mer

OKTOBER

10

Kristina Runyeon-Odeberg

Kristina Runyeon-Odeberg

Det här med att vara tacksam

På min vägg i flickrummet hos mina föräldrar hade jag ett vykort där det stod på franska: Savoir contenter de ce q’un a, c’est d’être riche. På svenska betyder det ungefär: Att vara nöjd med det man har är att vara rik. Lite lösare översatt: Man ska vara tacksam för det man har. Jag har mycket att vara tacksam för. Varje dag skänker jag en tacksamhetens tanke till… välj själv, jag tänker inte predika någon tro i den här bloggen, för jag har min familj kvar. Jag hade kunnat förlora flera av dess medlemmar flera gånger, men så är det…

>> Läs mer

OKTOBER

02

Lena Forsaeus

Lena Forsaeus

En dag ska vi alla dö, alla andra dagar ska vi det inte

Det blir mycket böcker i mina inlägg nu men när man får en barnbok som ”Du är modigast” av Christina Waldén, med meningar som ”-En dag ska vi alla dö, alla andra ska vi det inte…” i sin hand så går det inte att låta bli att tipsa. Boken ”Du är modigast” handlar om Knut som har cancer och ligger på bonken. Knut tänker att han ska bli frisk fast han vet att ingen kan lova det, inte ens doktorerna. Nu har han fått feber och måste ligga inne på sjukhuset fast det är julafton. Tiden går långsamt och Knut längtar…

>> Läs mer

SEPTEMBER

26

Olle Lindberg

Olle Lindberg

Vad styr cancerutveckling?

I mitt förra inlägg beskrev jag lite översiktligt hur förändringar i friska celler kan leda till cancer. I detta inlägg tänkte jag gå in mer på djupet för att beskriva hur och varför de genetiska förändringarna som leder till cancer uppstår. De cellulära förändringar som resulterar i cancerutveckling styr generellt tillväxt och celldöd. Jämfört med friska celler är gener som stimulerar tillväxt är ofta mer aktiva i cancerceller. Tvärtom kan gener som normalt bromsar tillväxt sluta fungera i cancerceller. Gener som styr tillväxt i friska celler, och som ofta är hyperaktiva i cancer, kallas proto-onkogener. Eftersom de styr celltillväxt, resulterar…

>> Läs mer

Kategorier: