Välkommen till Barncancerfondens blogg!

Här får du möta människor som delar med sig av sina erfarenheter om barncancer och verksamheten ur olika perspektiv.

MARS

17

Maria Tegin

Maria Tegin

Resursbrist slår mot forskningen

Foto: Charlotte Gawell

Förra torsdagen skrev jag här i bloggen om att själva beräkningsgrunden för hur barncancervården i Sverige är dimensionerad är felaktig. Den bygger på antagandet att de drygt 300 barn som insjuknar varje år är samma antal som de barn som behöver cancervård det året. Men en leukemibehandling pågår normalt i 2,5 år och de som får återfall och komplikationer behöver också vård. Så den där beräkningen håller inte, det behövs mer vård till fler barn.

När resurserna är knappa så går det givetvis ut över patienterna. Det blir en otrygghet för barnen att träffa nya läkare och sköterskor som ska behandla dem, sticka nålar, ta prover. Det blir en stress för föräldrarna att känna att personalen inte har tid att förklara och följa upp.

Kikar man på problemet från ytterligare ett perspektiv ser man att resursbristen även slår mot vårdutvecklingen. Det är nämligen så att vården i mångt och mycket förbättras av de som redan arbetar inom den. Sjuksköterskor och läkare deltar i studier och forskar för att förbättra vården.

Barncancerfonden anslår medel just för att vårdpersonal ska kunna forska och utveckla vården. De kan ansöka om finansiering i olika former, till exempel för att driva ett forskningsprojekt, att kunna delta i en kompetenshöjande konferens, att ingå i nationella eller internationella nätverk kring barncancer, eller för att göra praktiktjänstgöring på ett annat sjukhus för att bredda sin kompetens och ta med sig nya idéer tillbaka. Det är en möjlighet för personalen att utvecklas men framförallt är det en nödvändighet för att barncancervården ständigt ska kunna förbättras på olika sätt, i det stora och i det lilla.

Tyvärr är verkligheten inom dagens svenska barnonkologi sådan att vårdpersonalens möjlighet att arbeta för att utveckla vården är väldigt liten. Det finns helt enkelt inte tid. Det finns inte resurser. En läkare kan inte göra praktiktjänstgöring på annan ort om det inte finns andra som kan täcka upp. En sjuksköterska kan inte lägga en del av sin arbetstid på att delta i det där lovande europeiska forskningssamarbetet när personalen redan går på knäna.

När Barncancerfonden räknade ihop 2014 såg vi att sammanlagt 6 miljoner kronor hade förblivit outnyttjade. Våra forskningsnämnder hade alltså ”delat ut” 6 miljoner kronor som vårdpersonalen aldrig hade möjlighet att nyttja. Forskning och vårdutveckling för 6 miljoner som aldrig blev av på grund av resursbrist.

Siffrorna för 2015 är inte riktigt färdiga än men jag hoppas innerligt att de ser åtminstone lite bättre ut.

 

Maria Tegin, pressansvarig på Barncancerfonden

#blogg100

 


Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

.