Välkommen till Barncancerfondens blogg!

Här får du möta människor som delar med sig av sina erfarenheter om barncancer och verksamheten ur olika perspektiv.

APRIL

04

Eleanor Rendahl

Eleanor Rendahl

Spin of Hope – årets viktigaste träningspass

Sådärja, då var årets viktigaste träningspass avklarat. I lördags var jag med på mitt tredje Spin of Hope och i år hade jag anmält mig till 2 timmar. Typiskt mig att inte nöja mig med en timme utan köra på i två timmar i rad, trots att jag som längst i år bara har cyklat 45 minuterspass – men är det någon gång på året som jag ska utmana mig själv extra så är det under Spin of Hope. Spin of Hope som är årets viktigaste träningspass för mina ben räddar liv.

Jag är med i projektforumet på Facebook för Spin of Hope för att lära mig om eventet. Forumet är till för de arrangerande anläggningar och det är där min kollega Gary Fleming, som är projektledare för Spin of Hope, delar information till anläggningarna. På fredagskvällen började forumet att bubbla av förväntan. Anläggningar började att ladda upp bilder på sina pimpade spinningsalar och skriva hur laddade de var inför årets Spin of Hope. Fantastiskt att se det engagemang som genomlyser hela eventet – anläggningarna låter verkligen kreativiteten flöda när de gör i ordning sina salar för de 12 timmarna.

Inför de två timmarna på spinningcykeln
I lördags vaknade jag väl runt 07:30 och det första jag gjorde var att gå in på Instagram för att kolla #spinofhope  – och ajemen, där fanns många nya bilder. Energin som visades i flödet smittade av sig på mig och jag hade då inga problem att ta mig upp ur sängen. Jag får erkänna att jag kände mig lite nervös inför de två timmarna. Skulle jag verkligen orka? Normalt till frukost brukar jag nöja mig med mitt egna påhitt till en proteinsmoothie (två ägg, 1dl mjölk, 1dl vanlij yoghurt, 1.5dl blåbär & hallon) men för att försäkra mig om att energin skulle räcka så lade jag till två leverpastejmackor. Mums.

Foto 2016-04-02 09 09 27

Efter frullen packade jag träningsväskan och färgtemat för min outfit vart visst vit. Min urfina Spin of Hope-tröja och mina fina nya vita spinningskor.

Foto 2016-04-03 11 46 23

På plats på gymmet
Utanför gymmet möttes jag av färgglada Spin of Hope-ballonger. En leende Emma välkomnade mig till gymmet och berättade vart jag skulle ta vägen. Väl ombytt och klar kände jag mig redo att ta mig an dagens utmaning. Det kändes så inspirerande att veta att jag var en av ca 24 000 andra som alla spinnar till förmån för Barncancerfonden på en och samma dag. Häftigt! Vi var ett gäng deltagare som ivrigt väntade på vår tur. Klockan 12:00 skulle vi ta över stafettpinnen. Jag cyklade för lag ”Tommy och hans vänner – lag 2” och det var jag och min kollega Mario som tog vid. Cykel nr 13 blev min cykel. Det kändes bra då nr 13 var mitt tröjnummer när jag spelade basket i min ungdom. 🙂

Foto 2016-04-02 13 03 49 (1)

2 timmars kämpande
Bosse Holmberg var spinninginstruktören som körde passet. Om jag kommer ihåg det hela rätt så körde vi 9st intervaller á 2 minuter. Jag är dock inte säker för jag blev väldigt trött och som Bosse sa ”man ska ta ut sig så att man minuter efter passet inte kommer ihåg varken upplägget eller vilka låter man spinnat till”. Jag vet att jag tyckte att han spelade väldigt bra musik men jag har ingen aning om vilka låter vi spinnade till även om jag under passet vet att jag kände igen dem. Det var en härlig kämpar stämning i salen. Svetten rann och väldigt mycket flåsande och pustande hördes som avbröts av glada och uppmuntrande tillrop i slutet av de sista intervallen.

IMG_0127

Killen bredvid inspirerade mig att verkligen ta ut mig för jösses vad han kämpade och han gjorde det med ett leende.

IMG_0141

Redan efter första passet började jag förstå poängen med vadderade cykelbyxor. Aj, aj min rumpa vad den gjorde ont. Som tur var fick jag en nytändning när min kollega Göran gjorde mig sällskap på cykeln bredvid. Lisa tog över från Bosse och även hon körde intervaller och nu är jag verkligen osäker på hur upplägget var. Tröttheten började ta ut sin rätt.

IMG_0155

Mission completed
Jag klarade det! Men oj vad skönt det var att få kliva av cykeln efter det andra passet. Jag hade fått försöka att stå upp mycket på slutet för som sagt sadeln och min rumpa var inte de bästa vänner. Jag var alldeles slut men Göran han körde på i en timme till. Respect!. Mina nya spinningskor funkade jättebra men det var allt bra skönt att få ta av sig dem efter passen.

Foto 2016-04-02 14 34 55

Trött tröttare tröttast
Kände mig galet trött i kroppen när jag kom hem och mitt dåliga knä gjorde sig påmint så det var bara att smörja in det med Diklofenak-kräm. Ont i knäet men oj vad skönt det kändes i hjärtat. För att citera min kollega Gary: ” Feeling good by doing good”.

Jag avslutade dagen i barnens tecken. Jag var nämligen barnvakt åt mina fantastiska gudbarn. Efter två koppar espresso så lyckades jag mig hålla mig vaken längre än dem men det var på håret. Jag förlorade dock i Monopol men jag skyller på mina två timmars spinning att jag förlorade mot en 8-åring 🙂

Foto 2016-04-02 18 19 05

Stort tack!
Slutligen vill jag passa på att tacka alla fantastiska anläggningar som genom sitt otroliga engagemang gör Spin of Hope genomförbart och till den succé det är. Sist men inte minst ett jättetack till alla deltagare – alla ni privatpersoner och företag som sätter ihop Spin of Hope-lag och samlar in pengar till Barncancerfonden. Jag bockar å det ödmjukaste.

Eleanor Rendahl, Kundansvarig Idrottsevent

#blogg100 #spinofhope #barncancerfonden #kämpa #glädje

 


Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

.