Välkommen till Barncancerfondens blogg!

Här får du möta människor som delar med sig av sina erfarenheter om barncancer och verksamheten ur olika perspektiv.

JANUARI

17

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Disneyglädje och behandlingsvånda

På onsdag är det dags för Rut att få behandling på sjukhuset igen. Hon ska sövas och få cytostatika, Metotrexate, injicerat i ryggmärgsvätskan. Det är ett snabbt ingrepp, som bara kräver sövning på barn därför att de måste ligga alldeles stilla under själva ingreppet. Och för att de måste ligga med huvudet i nedåtlut i minst 30 minuter efteråt. Då är det bra om de sover. Inför sövningen måste hon vara fastande och nålen måste sättas i porten. Läs mer om venport eller port-a-cath här. När Rut har vaknat till efter narkosen och börjat äta och dricka lite får vi åka…

>> Läs mer

JANUARI

10

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Benmärgsprov och behandlingsprotokoll

Nu hoppar vi tillbaka i tiden igen. Vi är i slutet av april 2015, ungefär en månad efter diagnos. Rut hade vid den tidpunkten gått igenom en 29 dagar lång induktionsfas, som inneburit medicinering med stark cytostatika och kortison. När man har akut lymfatisk leukemi behandlas man utifrån ett protokoll som är lika för de flesta de 29 första dagarna. Dag 15 och 29 är milstenar, eftersom man då tar benmärgsprov för att få reda på hur behandlingen har fungerat på barnet. Under de första 29 dagarna är det meningen att de allra, allra flesta cancerceller i benmärgen ska utplånas. Och ändå…

>> Läs mer

JANUARI

01

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Nytt år, nya förhoppningar

Nästan två år med cancermonstret som objuden gäst har nu gått. Två jular har passerat, två somrar, två födelsedagar och så vidare. Många dagar och nätter har tillbringats under sjukhusets blå filtar, med knarrande droppumpar och ständiga provtagningar. Men vi släpper det nu. Vi fokuserar på det som är bra istället. Jag vill hellre berätta om hur Rut skinit ikapp med julljusen under flera dagars julfirande, hur hon njutit av allt sällskap, alla firanden. Jag vill vara positiv på samma sätt som hon är. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: hon är en helt makalös person, med en helt overklig förmåga att…

>> Läs mer

DECEMBER

23

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Det är kvällen innan julafton…

…och barnens ögon tindrar av förväntan. Knäcksmeten kokar på spisen och det doftar underbart av äkta gran i hela huset sedan vi tog in den i förmiddags. En stor och präktig gran är det. Rut valde den tillsammans med sin pappa igår. Vi är hemma från sjukhuset efter förra helgens febersläng. Det var ett vanligt förkylningsvirus som bråkade med oss den här gången. Nu rinner näsan hela tiden och Rut är alldeles röd under den, efter allt torkande. Men hon är feberfri. Det är kvällen innan julafton och vi är hemma. Vi tar en dag i taget. På sjukhuset förbereder…

>> Läs mer

DECEMBER

17

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Rapport från verkligheten

Jag hade tänkt fortsätta min berättelse om hur det var då, strax efter insjuknandet, i dagens inlägg. Men så ändrade jag mig och tänkte att jag faktiskt kan ge en liten rapport från verkligheten just nu istället, den här gången. Hoppas att ni hänger med i svängarna. Vi har kommit så långt nu. Av två och ett halvt år har vi klarat av hela ett år och åtta och en halv månad. I april 2015 trodde jag faktiskt på riktigt att tiden hade stannat och att vi aldrig skulle komma längre än så. Två och ett halvt år är så…

>> Läs mer

DECEMBER

10

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Att leva med biverkningar och ett pressat immunförsvar

Vi blev förflyttade från Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg till Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås på skärtorsdagen. Då var behandlingarna med cytostatika och kortison i full gång. Rut hade fått en central venkateter (CVK) inopererad i bröstet och en sondslang nedstucken via näsan till magen. I full gång var också biverkningarna av medicinerna. Det vi märkte av tydligast till en början var kortisonet. Det gjorde vår vanligtvis glada lilla tjej allvarsam och nedstämd. I takt med att cytostatikan pressade ner antalet vita blodkroppar i hennes lilla kropp försvann hennes immunförsvar sakta men säkert. Det gjorde henne extremt mottaglig för bakterier…

>> Läs mer

DECEMBER

05

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Resans start – att få beskedet

I det här inlägget tänkte jag berätta om hur allting började, om resans start. Inga föräldrar tror ju någonsin att just DE ska råka ut för att just DERAS barn har cancer. Det är fullkomligt overkligt och något som man bara läst om och förfärats. Det är utan tvekan något som bara händer andra. Så var det för oss. Och så en dag kom akut lymfatisk leukemi som en objuden gäst och knackade på dörren. Och över en natt blev det VÅR verklighet. Följande är ett dagboksinlägg om vad som hände den där dagen i mars 2015, skrivet direkt till Rut själv. 29 mars…

>> Läs mer

NOVEMBER

30

Helena Gillberg

Helena Gillberg

Rutan och livet- en gästblogg

Jag heter Helena Gillberg och jag kommer att finnas här på Barncancerfondens blogg under en period framöver, som gästbloggare. Jag är tacksam och hedrad över att ha blivit tillfrågad, och jag hoppas att det jag skriver kan vara till glädje för andra. För mig har skrivandet varit till stor hjälp under hela min dotters sjukdomstid. Det har fungerat som en form av terapi, samtidigt som det har varit ett sätt att få ut samma information till många samtidigt, när alla omkring en undrar och oroas. Min Rut var inte mer än ett år och tre månader gammal när hon blev sjuk…

>> Läs mer

NOVEMBER

10

Josefine Arebratt

Josefine Arebratt

Leukemi – Min historia – Del 2

Jag hade leukemi. Allt gick så snabbt, jag hann inte med. På kvällen när jag fått min diagnos fick jag sätta mig ner med en sköterska som förklarade vad min sjukdom var för något. Till hjälp hade hon små plastfigurer som skulle agera celler och mediciner, och det enda jag kunde tänka på var att jag kände mig åtta år gammal. Hon tog fram en liten sak som jag för allt i världen inte kunde förstå vad det var för något. Den såg ut som en liten dosa i metall, lite större än en femkrona. Dosan var fylld av något…

>> Läs mer

NOVEMBER

03

Johanna Perwe

Johanna Perwe

Efterlysning: Föräldrar till barn med neuroblastom

Att möta andra som också gått igenom samma sjukdom, med liknande faser och behandlingsprotokoll med allt vad det innebär, är värdefullt och något vi verkligen vill hjälpa till med. Häromdagen fick vi ett hälsning från en mamma, vars barn behandlas mot (gaglio-)neuroblastom, som ville ha hjälp att komma i kontakt med andra föräldrar som också har barn med den sjukdomen. Det vill vi självfallet gärna! Därför uppmanar jag nu andra föräldrar som har erfarenhet av den diagnosen att lägga in en kommentar i fältet nedan, så att förhoppningsvis nya möten mellan föräldrar kan ske.  Det fiffiga med just digitala kanaler är att geografiska avstånd…

>> Läs mer

OKTOBER

26

Josefine Arebratt

Josefine Arebratt

Leukemi – Min historia – Del 1

Nu när jag har fått möjligheten att gästblogga för Barncancerfonden tänkte jag helt enkelt börja med att berätta om min bakgrund. Jag heter Josefine Arebratt, är 22 år gammal och bor i Falun där jag är född och uppvuxen. Jag har tre katter, jag har 70 par skor, jag älskar mat, jag har bott i London, jag har sarkastisk humor, jag pratar väldigt mycket, jag har en tvillingbror, jag är skorpion, jag ska plugga till sjuksköterska, jag samlar på tomtar, jag har små fötter och jag har haft akut lymfatisk leukemi. Några veckor efter att jag hade börjat på högstadiet…

>> Läs mer

OKTOBER

11

Olle Lindberg

Olle Lindberg

Stamceller och cancerceller, två sidor av samma mynt? Del 1

I detta inlägg ska jag ge en kort introduktion till stamceller för att i de nästa två inläggen gå in mer i detalj på sambanden mellan stamceller och cancer. Stamceller utgör de mest grundläggande cellulära byggstenarna i våra kroppar. Från de mest primitiva cellerna som hittas i tidig embryonalutveckling till celler som återfinns i våra vuxna kroppar. Embryonala stamceller har förmågan att utvecklas till kroppens samtliga celltyper, medan stamceller hos vuxna är mer specialiserade och är ansvariga för att ersätta celler i det organ där de befinner sig (Figur A). Kort efter att kvinnans ägg befruktats består embryot endast av en handfull…

>> Läs mer

OKTOBER

04

Olle Lindberg

Olle Lindberg

Cancerceller formar deras närmiljö

Cancerceller är den huvudsakliga celltypen som påträffas i tumörer, men tumörer utgörs till en betydande del också av friska celler, som olika typer immunceller, blodkärl och andra celler som normalt påträffas i den drabbade vävnaden. Den speciella närmiljön i tumörer kan verka både främjande och dämpande för cancerutveckling. För att en tumör ska växa sig större än några millimeter krävs det att nya blodkärl bildas för att förse den växande tumören med syre och näring. Cancerceller utsöndrar hormon som stimulerar nybildning av blodkärl inne i tumören (Figur A). Immunceller spelar också en viktig roll i cancerutveckling. Immunceller som normalt finns…

>> Läs mer

OKTOBER

02

Lena Forsaeus

Lena Forsaeus

En dag ska vi alla dö, alla andra dagar ska vi det inte

Det blir mycket böcker i mina inlägg nu men när man får en barnbok som ”Du är modigast” av Christina Waldén, med meningar som ”-En dag ska vi alla dö, alla andra ska vi det inte…” i sin hand så går det inte att låta bli att tipsa. Boken ”Du är modigast” handlar om Knut som har cancer och ligger på bonken. Knut tänker att han ska bli frisk fast han vet att ingen kan lova det, inte ens doktorerna. Nu har han fått feber och måste ligga inne på sjukhuset fast det är julafton. Tiden går långsamt och Knut längtar…

>> Läs mer

SEPTEMBER

19

Olle Lindberg

Olle Lindberg

Hur uppstår cancer?

I det föregående inlägget berättade jag hur cancer kan användas som ett samlingsnamn för sjukdomar som kan vara väldigt olika. Det finns dock egenskaper som alla typer av cancer har gemensamt. Alla cancerformer har förändringar i den genetiska koden (DNA*) och/eller i de mekanismer som styr hur den genetiska koden läses av (epigenetik*). För att cancer ska uppstå krävs ofta flera genetiska förändringar (mutationer) och att dessa resulterar i konkurrensfördelar gentemot friska celler, oftast i form av ökad tillväxt. De allra flesta genetiska förändringarna som uppstår leder inte till cancerbildning utan är resultatlösa eller leder till att cellen stänger av…

>> Läs mer