Pigg och kry med långt hår

Kanske inte riktigt smart att skriva här om att Julia haft hög feber och sedan inte tala om hur det gick. Det har trillat in några privata meddelanden som har frågat hur det är med Julia. Jo tack, hon mår alldeles utmärkt.

Kanske inte riktigt smart att skriva här om att Julia haft hög feber och sedan inte tala om hur det gick. Det har trillat in några privata meddelanden som har frågat hur det är med Julia. Jo tack, hon mår alldeles utmärkt.

Det visade sig vara en bakteriell infektion, vilket framgick av ett högt CRP-värde i lördags. Vi åkte då in till sjukhuset igen för att som avtalat ta nya blodprov och för att läkare på nytt skulle undersöka henne. Trots att hon hade 38,3 graders feber var hon mycket pigg och lekte för fullt tillsammans med (eller mot) storebror. Hon lyckades klä på sig en på tok för liten bil, som synes på bilden här.

Undersökningen visade inget särskilt utom att det var en pågående infektion i luftvägarna. Det blev några dagars antibiotikakur. Som väl är finns det ju numera kvällsöppna apotek som man inte behöver åka långa vägar till, så något större besvär att få tag på medicinen var det inte. Till skillnad från viss cytostatika så är den inte så ovanlig heller, så man slapp få besked om att medicinen inte fanns inne.

Tänk ännu en sak man slipper bekymra sig om när man har barn som inte längre är under cancerbehandling. Julia är pigg och kry även för övrigt. Febern har hunnit gå över sedan åtminstone ett dygn. Under de här dagarna med infektion med eller utan feber har hon känt sig väldigt frisk. Jag förmodar att man gör det om man jämför med när man är under behandling mot cancer. Hon har till och med känt sig så frisk nu att hon vill åka till Barncancerfonden i Stockholm och ta nya bilder (hon åkte till Stockholm för ett år sedan för att ta bilder till en kampanj då).

Jag frågade henne varför hon ville dit igen. Jo, det var för att Barncancerfonden skulle ta nya bilder som visade att hon var frisk. Och också för att visa att hon nu har långt hår och inga slangar (sond eller CVK). Tänk, under behandlingstiden beklagade hon sig aldrig över att håret var kort. Slangarna var mycket omtyckta då, en del av hennes identitet. Nu är hon glad över att slippa slangarna och det långa håret är istället en väsentlig del av hennes identitet. Det är fascinernade att höra henne prata om hur det var tidigare och att hon så klart och tydligt skiljer det från hur det är nu. Tala om god förmåga att ändra prioriteringar i livets skiftningar, och att kunna formulera det dessutom.

/Magnus